valfrihet ?

Jag har just sett presskonferensen med Göran Hägglund om det som han anser kommer att lösa nästan alla problem inom svensk sjukvård. Avskaffandet av den s.k. stopplagen. Nu skall det bli fritt fram för att sälja ut all sjukvård. Stora sjukhus, små sjukhus och till och med universitetssjukhusen kan läggas ut till den fria marknaden. När jag podiet ser Vårdförbundets och Läkarförbundets ordförande tillsammans med Svensk Näringslivs direktör så förstår jag att nu är det något nytt. Den borgerliga regeringens socialminister tillsammans med två av sjukvårdens stora fackliga organisationer i ett gemensamt glädjerus inför förändringen. Vad tror man kommer att hända under den kanske oförargliga texten att överkapacitet får man använda t.ex. till de som har köpt sjukvård via en privat försäkring ? Vem kan kontrollera att inte den lönsamma utlandspatienten går före Hulda från Haparanda som skall operera sin höft.



Är verkligen all verksamhet lämplig att vara en del av marknaden ? För mig är det ändå en viss skillnad mellan att sälja möbler eller bilar och att sälja gallstensoperation eller att sälja vården av en cancerpatient.

Urban Bäckström ( sv.näringsliv) tyckte uppenbarligen inte det. Han jämförde med att det nu går så bra inom skog- och järnindustrin så det var dags att också bedriva vinstdrivande verksamhet inom vården. Både inom landet och på export. Han tyckte att vinst var fint, inom alla verksamheter.

Vi ser nu att de borgerliga har bestämt sig för att genomföra det stora systemskiftet inom många verksamheter Det gamla folkhemmet skall monteras ner och istället skall valfriheten sättas i högsätet för de som har kraften, kunskapen och ambitionen att välja.

Jag måste erkänna jag nästan mådde illa när jag såg dessa företrädare för regering, fackliga organisationer, privata näringslivet i skön gemenskap. I ett försäljningsmöte av svensk skattefinansierad sjukvård.



Svante Lundkvist var en gång jordbruksminister i en socialdemokratisk regering. Han har gett ut två diktböcker, 1985 och 1991. I den senare har han skrivit så här:



Att marknadsföra vård och omsorg
för profit
är närmast att jämföra med
att sälja kärlek
för pengar

<

hemma igen

Efter en fin vecka i Fjätervålen är det dags att skriva igen. Jag gjorde en liten hastig koll av BT och konstaterade att det fattades en del i min insändare om myter kring kärnkraften. När jag nu ser efter hur det är i min blogg så fattas samma sak där. Av detta lär jag mig. Kontroll att allt finns med är inte helt fel. Att inte ha för brått kan också vara en lärdom att ta till sig.

Angående kärnkraften och dess myter vill jag för det fjärde lägga till ( tre motiv är redan skrivna tidigare !!) att det som ofta förvånar mig är hur man kan ta så lätt på beroendet. Även den trognaste kärnkraftskramare borde bli lite ängslig över att vi är ett av de länder som har störst andel kärnenergi.
Om det händer en allvarlig olycka kommer det att bli ett krav på snabbstopp. Kanske inte bara på ett verk utan på flera. Vi ser nu hur problemen i Forsmark som man från början beskrev som en mindre allvarlig händelse vidgar sig. Ringhals är föremål för ytterligare granskning. I vårt land har vi en viktig industri inom skog och malm. Det är verksamheter som har gett bra inkomster till oss alla genom statligt ägande. De privata ägarna är nog också ganska nöjda med sin utdelning. Gemensamt för båda verksamheterna är det stora elberoendet. Vad skulle hända om det inte längre kom någon el från våra kärnkraftsverk? Just nu står rätt mycket stilla. Som tur är har vintern varit mild. Att avveckla i ordnade former och satsa på framtidens teknik måste vara klokt även ur ett industriperspektiv.
För mig är ändå inte risken eller ekonomin det främsta skälet tiil att vi måste ställa om. Det är ett mer moraliskt motiv. Vi kan inte lämna efter oss ett avfall som är farligt i många tusentals år. Vi kan inte ens räkna alla generationer som kan drabbas. Det är dags att sätta fart på motståndsrörelsen mot kärnkraft igen. Vi måste ge tydliga besked att det är en tillfällig energikälla. Annars fortsätter det som förut och de alternativ som måste utvecklas kommer inte fram. Vi har både vatten, skog och vind i vårt land. Jag är säker på att solenergin kan bli något stort. Jag är teknikoptimist och tror att det går att få fram energi som duger i ett samhälle där vi tar ansvar. Inte bara för vår tid utan också för den tid som kommer efter oss.

Tankar i februari

Nu blir det en veckas upphåll. Jag skall åka skidor. Väderprognosen verkar lovande så det blir nog bra.
Som tidigare sagts, jag gillar dikter. Varför säga det själv om andra gjort det bättre!
Deklarerade gjorde vi förr i februari, nu kan vi vänta några månader till.
Stig Dagermans dikt från -53 känns ändå rätt aktuell.

AVDRAG

Pappa, säger barnet efter fisken
och tuggar på ett djupfryst lingonbär,
idag såg jag på banken framför disken
en rysligt naken dubbelmiljonär

Då tänkte jag: Usch att i ett sådant väder
behöva splitter naken vandra kring.
Har miljonärer inga egna kläder?
Har miljonärer kanske ingenting?

Lilla barn, bli inte så förvånad
svarar fadern pedagogiskt då,
ty varje år i februari månad
drar miljonärer av det dom har på

Där dras en frack. Där ryker blanka knapper.
Det som blir kvar när dom har dragit slut,
det räcker inte ens till öronlappar.
Så därför vågar dom sig sällan ut.

Men lyssna noga: Att så mycket sakna,
det krävs det faktiskt miljonärer till.
Tänk, vi har inte råd att vara nakna.
Så konstigt ligger denna saken till.

Pinocchio

Så var det då klart.

Så här tyckte de flesta av de som besökte Borås Arbetarekommuns medlemsmöte i kväll om Pinocchios framtid som staty i Borås.

Beslutet blev att säga nej till givarnas erbjudande om att betala större delen av en nio meters hög,långsamt snurrande staty vid Allegatans södra avslutning. Vi hade en bra, i de flesta fall seriös debatt om vår socialdemokratiska kultursyn.

Är det rätt att säga ja när någon med pengar ger med ena handen och har absoluta krav i den andra? Är det rätt att låta några, i kraft av sitt kapital avgöra hur det offentliga rummet skall utsmyckas?

Det var de principiella ställningstagande som de flesta utgick ifrån i sina inlägg. Jag tillhör de som tycker att det är detta det handlar om. Vem äger vårt gemensamma rum i form av torg,gator, parker och andra gemensamma platser?

Ett inlägg handlade om symbolen Pinocchio. Dockan som fick bli människa först när han var lydig nog och passade in bland de som bestämde om hans öde. Vill vi ha lydiga, anpassade människor eller är olydiga, kritiska och upproriska lika mycket värda?

En spännande debatt fick vi på vårt möte och det har säkert ett värde i sig. Det betyder inflytande att vara medlem i vårt parti.

Kärnkraftsmyter

I dagens BT gör sig en medlem i "miljövänner för kärnkraft" till tolk för de sk. begåvade företrädarna för folket. Han värderar de som känner oro, motstånd eller en allmän vilsenhet inför kärnkraften som mindre vetande eller offer för skräckpropaganda. Vi styrs enligt fysikstudenten från Göteborg av "idiotiska" lagar och att tro på en utveckling mot vind, sol och biobränsle som ett komplement till vattenkraften i vårt land kan enligt skribenten blott förbli en dröm . Vad det gäller förbränning av biobränslen är hans "vetenskapliga" bedömning att den är livsfarlig !



Min värdering av vad som är "myter" utgår från ett helt annat perspektiv. Det finns en rad anledningar till min allt mer övertygade inställning till kärnkraften som en energiparentes. Jag vill redogöra för några av dessa.



För det första, bränslet. Uranbrytningen har skadat och dödat många. Enligt en redovisning från den Sovjet-Tyska gruvan i Wismut har flera tusen arbetare dött i lungcancer. Är detta också en "myt" eller är det reell verklighet för de drabbade och deras familjer? Detta gäller en gruva, det finns många i världen. Nu har Sveriges uranfyndigheter blivit uppmärksammade igen. Hur många av oss vill jobba där eller bo i dess närhet?



För det andra, risken. Sommarens händelser i Forsmark har väl gett "myten" om världens säkraste kärnkraft en ordentlig knuff. Jag blir rädd när jag läser om hur lätt man tar på säkerhetsfrågorna. När vi får se företrädare för de som skall granska, SKI, nästan liera sig med de som skall granskas. Är detta unikt för Forsmark eller hittar man vid en ingående kontroll samma kultur på fler verk? Fysikstudenten avfärdar problemet trosvisst: "det finns helt enkelt ingen möjlighet för radioaktivt material att komma ut i omgivningen"

Som medborgare har jag en förhoppning att denne student i framtiden inte jobbar på något kärnkraftsverk.



För det tredje, avfallet. Vilken rätt har vi idag att till våra barn,barnbarn,barnbarnsbarn och oändligt mycket längre lämna efter oss ett livsfarligt avfall som ingen ännu löst förvaringen a

första försöket

Efter moget övervägande vill jag göra ett försök med blogg.Jag hade tänkt ha något mer diskret namn på bloggen. Det känns lite stöddigt. Jag skyller på Anders Ö. som har gett förslaget.

Varför vill jag då skriva?

Det finns så mycket som nu händer så det känns nästan nödvändigt att reagera. Den nya regeringen visar ett sådant förakt för de " små" mindre högljudda människorna så det är svårt att tro på det ibland. De starka skall premieras. Den pensionär som har förmånen att vara frisk eller haft ett jobb där inte kropp eller själ tagit stryk skall gynnas ekonomiskt. Det är ju förutsättningen för att kunna jobba som pensionär.
Den som inte är arbetslös eller förtidspensionerad eller föräldraledig skall få lägre skatt vid lika inkomster. Så cyniskt har väl sällan människovärdet beskrivits tidigare. Tror verkligen företrädare för moderaterna, folkpartiet,centerpartiet och kristdemokraterna att man kan välja avsaknad av sjukdom eller arbetslöshet. Vilket val har den som föds med ett handikapp eller i ungdomen råkar ut för en olycka. Dels skall de kämpa för en värdig vardag, sedan skall de straffas ekonomiskt som förtidspensionärer och en gång till när de blir ålderspensionärer.
Vi måste ställa företrädare för alla dessa partier till svars. Var finns den liberala tanken i detta Morgan Hjalmarsson. Det är ju samma parti i riksdagen som i kommunen så det vore väl rimligt att Borås folkpartister gav ett besked om den ideologiska grunden för deras ställningstagande.

I veckan har vi läst om Reinfeldt som för att flytta in i Sagerska huset kräver barnflicka och att barnen få går kvar i skolan i Täby. Om han vill ha hjälp med barnen så har familjen nog tillräckliga inkomster för att själva anställa. Var barnen skall gå i skolan är väl närmast en fråga mellan Stockholm och Täby kommuner.
Det intressanta är varför samme Reinfeldt kräver att en arbetslös skyndsamt skall vara beredd att flytta, sälja hus, låta barnen byta skola och lämna släkt och vänner Familjen Reinfeldt kan inte tänka sig en tillfällig flytt någon mil utan specialkrav. Så ser den moderata jämlikheten ut.

Detta får var nog vid "första försöket"

Men- jag tycker mycket om dikter och vill gärna dela med mig. Tage Danielsson är en av mina favoriter:

Att vägra vänja sig vid det
man finner livsfientligt
att varsamt bära sitt paket
med sånt som är väsentligt
mot nya Sverige dit vi ska
den optimismen är väl bra

Den dikten finns med i beskrivningen av min politiska övertygelse. Vi måste se det viktiga, aldrig svika vår ideologiska grund. Tiden och frågorna förändras men värderingarna om allas lika värde måste alltid stå fast och synas i handling